Skogsbyserenad

För det första: Jag klarade uppkörningen för två timmar sedan. Jag tror inte riktigt att jag har fattat det än. "Ja, det där blev ju ett körkort!" sa han när jag parkerat framför vägverket och jag blev hur glad som helst. Obeskrivligt skönt. Och overkligt, fortfarande.

Är tillbaka i Skogsby nu. Ska hämta de sista grejerna och sedan kasta in nyckeln i ateljén och låsa. Känns konstigt när det är helt tomt här. Jag bara väntar på att någon ska öppna en ateljédörr och kliva ut i korridoren och så är det som vanligt igen. Har bara sett Agneta än så länge. Det var det första jag hörde när jag klev av bussen, ett välbekant buller bortifrån huvudbyggnaden där Agneta stod och rökte tillsammans med Ann-Mari.

För övrigt var det minst 30 polacker på bussen på väg hit. De skulle till Skogsby och plocka jordgubbar. Det är så fint här nu med all vallmo som blommar, de har slagit ut sedan förra veckan. Jag kommer att sakna det här stället. Er saknar jag redan.

Nu blir det ett kort stopp i Borås. Sedan Göteborg i några dagar. Tjingeling.